Den indonesiska kalendern

OBS: På grund av sina egna särskilda egenskaper behandlas den balinesiska kalendern på en separat sida. Historiken däremot är gemensam för hela Indonesien.

Kartor

Lite historia

Indonesien består av en mängd öar. Man räknar med omkring 17 500. Varje större ö har haft sin egen historiska utveckling, och det var först vid självständigheten 1949 som arkipelagen verkligen förenades.

Indonesiens historia börjar mycket långt tillbaka. Det var på Java som man 1892 upptäckte några benrester, daterade till mer än en miljon år gamla. Det är Java-manniskan, den berömda pitekantropen. På den tiden satt Indonesien fortfarande samman med det asiatiska fastlandet.

Dongson-kulturen är Indonesiens första civilisation. Den går tillbaka ungefarligen 3 000 år och har sina rötter i Vietnam och södra Kina.

Redan i början av vår tideräkning var de malajiska sjöfararnas handelsforbindelser mellan Kina, Sydostasien och Indien vanliga.

Buddhismen och hinduismen slog lätt rot, och på 600-talet uppstod ett hinduiskt rike: Srivijaya på Sumatra. Kina anförtrodde sina fartyg skyddet av varuhandeln. Riket Srivijaya dominerade fram till 1100-talet, innan det böjde sig för trycket från det javanska riket Majapahit, grundat på 1200-talet.

Islam följde handelsvagarna, och under 1400- och 1500-talen konverterade indonesiska ledare. Darigenom blev islam officiell religion.

Under islams inflytande splittrades Majapahit på 1400-talet, och en del av hovet tog sin tillflykt till Bali, den enda ö i Indonesien som förblev hinduisk.

Det verkar som att Marco Polo vistades i Indonesien redan 1292, men rivaliteten mellan Portugal, Holland och England slutade med hollandsk seger och grundandet av Nederlandska Ostindiska Kompaniet 1619. Hollanderna styrde Indonesien i 300 år.

1942 omringades hollanderna av japanerna och Indonesien hamnade under japanskt styre.

Den 17 augusti 1945, två dagar efter Japans kapitulation, utropade Sukarno och Hatta Republiken Indonesiens självständighet och utsågs till president respektive vicepresident.

Forst 1949 erkände hollanderna landets självständighet.

Kalendern/kalendrarna (balinesisk undantagen)

Om man går in på ITC - Indonesian Times and Calendars kan man se en månadskalender (till exempel maj 2002) som ser ut så här:

Detalj för den 10 maj 2002. Siffrorna är färglagda av mig.

Fortfarande för den 10 maj 2002 hittar man också följande fyra datum (siffrorna är färglagda av mig):

1. Jumat Legi, 10 Mei 2002 M
2. 26 Sapar 1935 Dal
3. 27 Shafar 1423 H
4. Xingqiwu, 28 Sha Gwee 2553 Shio Be

Hur får man ordning på alla dessa datum?

Man måste veta att den indonesiska kalenderanvändningen bygger på flera kalendrar samtidigt: en Masehi-kalender (rad 1), en javansk kalender (rad 2), en muslimsk kalender (rad 3) och en buddhistisk kalender (rad 4). Dagnumren i de fullständiga datumen (1-2-3-4) återkommer i varje ruta i månadskalendern: 10 - 26 - 27 (se färgerna).

1) Masehi-kalendern (Jumat Legi, 10 Mei 2002 M)

Den används för civila ändamål och är i praktiken den internationella gregorianska kalendern. Dagen börjar vid midnatt och veckan på måndag.

Sedan 1971 heter dock veckodagarna måndag, tisdag, onsdag, torsdag, fredag, lördag och söndag: Senin, Selesa, Rabu, Kamis, Jumat, Sabtu och Minggu.

M i slutet av datumet betyder att det är Masehi-kalendern.

2) Den javanska kalendern (26 Sapar 1935 Dal)

- Det finns fem så kallade Pasaran-dagar (mot sju i den gregorianska kalendern): Kliwon, Legi, Paing, Pon och Wage. Det är denna dag som visas i ”rutorna” i månadskalendern.

På Java kombineras veckans 7 dagar med veckans 5 dagar till ett och samma datum i Masehi-systemet. I vårt exempel får vi alltså Jumat Legi. Denna kombination av två dagsnamn hjälper javaneser att minnas viktiga händelser. Till exempel föddes Sultan Agung en Jumat Legi.

- Denne sultan, Agung Hanyokrokusuo, kung i Mataram-riket med huvudstad i dagens Yogyakarta, utfärdade ett dekret daterat 1663 som bytte månadernas sanskritnamn mot namn anpassade till de islamiska månadsnamnen. De 12 månaderna i den javanska kalendern är därför:

Suro, Sapar, Mulud, Bagdo Mulud, Jumadil Awal, Jumadil Akhir, Rejeb, Ruwah, Puasa, Sawal, Hapit, Besar.

För att avsluta den javanska kalendern och första vårt exempel behövs nu årscykeln Windu.

Windu är en cykel på 8 år med vanliga eller ”fulla” (skott-)år. Varje år i cykeln identifieras med en bokstav i det arabiska alfabetet som har ett numeriskt värde, och vissa år anses vara fulla.

Då far vi följande översiktstabell för Windu-åren:

- De javanska åren räknas från år 78 i vår tideräkning.

Vi kan nu första exempel 2 och läsa ett javanskt datum.

Innan vi går till exempel 3 och de islamiska datumen tar vi en kort titt på veckocykeln Pawukon, som vi tittar narmare på i studien om den balinesiska kalendern.

För tillfället räcker det att veta att det finns en cykel på 30 veckor (Wuku) och att cykeln börjar om från vecka 1 vid varje slut på Masehi-året.

Namnen på dessa veckor, som bör hjälpa oss att första kolumn 1 i vårt månadsexempel, är följande:

Fråga: Varför går ITC-datumet från 30 Shafar till 2 Mulud (14-15 maj 2002), medan månadskalendern visar 30 och sedan 1? Jag tar gärna emot varje början till en förklaring.

- Dagen byts strax efter solnedgång. Man kan räkna med att det sker vid 18:00 WIB.

3) Den muslimska kalendern Hijriyah (27 Shafar 1423 H)

• Kalendern började den 15 juli 622
• Den är identisk med den internationella islamiska kalendern.
• H i slutet av datumet betyder att datumet anges i Hijriyah-kalendern (motsvarar AH Anno Hegirae i den islamiska kalendern).
• Namnen på veckodagarna är desamma som i Masehi-kalendern, förutom att Minggu ersatts av Ahad.
• Månadernas namn är följande:

- År 2, 5, 7, 10, 13, 16, 18, 21, 24 och 29 i en 30-årscykel är fulla år.

- Dagen byts (Imsak) ungefär tio minuter före solnedgång.

4) Den buddhistiska kalendern (Xingqiwu, 28 Sha Gwee 2553 Shio Be)

Xingqiwu är en av de sju dagarna: xingiyi, xingier, xingisan, xingisan, xingqiwu, xingiliu, xingiri.

Jag har få uppgifter om månadsnamnen och deras ordning.

Året följer beteckningarna från den kinesiska zodiaken:

Zi (Råtta), Chou (Oxe), Yin (Tiger), Mao (Kanin eller Katt), Chen (Drake), Si (Orm), Wu (Häst), Wzi (Get), Shen (Apa), You (Tupp), Xu (Hund) och Hai (Gris eller Vildsvin).

5) Neptu

Varje datum i den javanska kalendern kan, utom sin vanliga beteckning i kalendrarna ovan, också anges med ett tal som kallas Neptu. Talet bygger på en kombination av Masehi-kalendern och den javanska kalendern. I den långa formen DPST används det för att fastställa datum för viktiga händelser i livet, medan den korta formen DP används för mindre viktiga saker.

DPST = Dino (Masehi-dag) + Pasaran (javansk dag) + Sasi (javansk månad) + Tahun (javanskt år)

I vårt exempel (10 maj 2002), alltså Jumat Legi, 10 Mei 2002 M eller 26 Sapar 1935 Dal, far vi DPST = 6 + 5 + 2 + 4 = 17.

Dessa tal kommer från en tabell som ”numrerar” de olika elementen.

Denna sammanställning av indonesiska kalendrar är avslutad. Vi ses på sidan om de särskilda dragen i de balinesiska kalendrarna.