Den etiopiska kalendern

Lite historia

En av de äldsta kända hominiderna, Lucy, ungefär 3 miljoner år gammal, upptäcktes i Etiopien, som ofta ses som en av mänsklighetens vaggar.

Etiopien (”landet med de brända ansiktena” på grekiska), en översättning av det semitiska Habesha (som gav Abyssinien), var känt av faraonerna och nämns i Gamla testamentet. Där står att Menelik I, son till kung Salomo och drottningen av Saba, grundade det etiopiska riket.

Kungariket Aksum uppstår omkring 500 f.Kr. och dess makt sträcker sig över hela norra Etiopien och större delen av centrala områden.

Ezana, som bestiger tronen omkring år 320 e.Kr., konverterar till kristendomen och ansluter sig till samma monofysitiska tradition som de koptiska kristna i Egypten. Riket blomstrar i flera århundraden.

På 600-talet uppstår islam, sprids snabbt och riket kollapsar under 900-talet.

År 1137 tar en agawisk dynasti, Zagwe, makten och drivs bort 1270 av Yekuno Amlak.

Det är på 1400-talet som ett politiskt system växer fram och består till mitten av 1900-talet: en absolut monarki med en ”kejsare” (Negus) i toppen.

På 1500-talet hamnar riket under muslimsk dominans och Negus ber portugiserna om hjälp. Muslimerna besegras 1543, vilket stoppar islams vidare expansion i Etiopien.

Därefter följer en lång period av dynastisk förvirring och nedgång fram till Menelik II:s makttillträde 1889. Han återförenar riket och gör Addis Abeba till huvudstad.

Lidj Iyasu, systersonsbarn till Menelik II, bestiger tronen när Menelik abdikerar men avsätts 1916.

Makten går över till Tafari, som den 2 augusti 1930 blir negus nagast (”kungarnas kung”) under namnet Haile Selassie I. Han ger Etiopien dess första konstitution. År 1936 invaderar Mussolinis Italien landet, och Viktor Emanuel III (kung av Italien) blir kejsare. Haile Selassie flyr och återfår tronen först 1941 med brittisk hjälp.

FN väljer 1952 en federation mellan Eritrea och Etiopien. Eritrea blir en annekterad provins 1962. Ett nationellt motstånd växer då fram: Eritreanska befrielsefronten.

Högkvarteret för Organisationen för afrikansk enhet (OAU) placeras i Addis Abeba 1963.

I februari 1974 bryter ett militärt uppror ut, som reaktion på Haile Selassies vilja att bortse från Etiopiens inre problem (ojämlikhet, underutveckling, svält), och han avsätts av militärjuntan den 12 september.

Efter en period av social och politisk oro blir överstelöjtnant Haile Mariam Mengistu 1977 ordförande för ministerrådet och militärrådet. En period av utrensningar och terror följer. Han måste hantera väpnade uppror i Ogaden, Eritrea och Tigray samt krig mot Somalia.

Den svåra torkan 1984-1985 orsakar en katastrofal svält i nordvästra delen av landet. Regimen, som främst stöds av Kuba och Sovjetunionen, överlever inte Sovjetunionens fall och de inre rörelserna (EPRDF, Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front, samt EPLF, Eritreanska folkets befrielsefront).

I maj 1991 går Mengistu i exil i Zimbabwe och EPRDF går in i Addis Abeba.

Eritreas självständighet erkänns den 3 maj 1993. Valen 1992 och 1994 vinns av EPRDF. Parlamentet väljer Negasso Gidada till republikens president i augusti 1995. Han utser Meles Zenawi (EPRDF:s ledare) till regeringschef.

Gränsproblemen mellan Eritrea och Etiopien består fortfarande...

Kalendern

Precis som den koptiska kalendern har den etiopiska kalendern sitt ursprung i den fornegyptiska vaga kalendern, med en justering av skottåren.

Den liknar därför i hög grad den julianska kalendern.

Året består av tolv månader om 30 dagar, följda av en ”liten månad” med 5 eller 6 epagomenala dagar (5 dagar i vanliga år och 6 dagar i skottår).

Den här kalendern har, till skillnad från den fornegyptiska vaga kalendern, en fast startpunkt (1 Meskerem år 1), vilket motsvarar den 29 augusti år 8 enligt juliansk tideräkning.

Precis som i den gregorianska kalendern knyts startpunkten till Kristi födelse. Problemet är att födelsedatumet är omstritt. Etiopierna har därför valt en datering som ligger 7-8 år från den gregorianska beräkningen. Den verkar dessutom ligga ännu längre från den historiska verkligheten.

Etiopiskt nyår (Enqutatash) infaller numera den 11 eller 12 september i den gregorianska kalendern (29 eller 30 augusti i den julianska kalendern).

Skottår

De följer i praktiken samma rytm som i den gregorianska kalendern enligt följande regel: ett etiopiskt år är skottår om slutet av motsvarande gregorianska år ligger precis före ett gregorianskt skottår. Exempel: nahasé 1995 (etiopiskt) motsvarar augusti/september 2003 (gregorianskt). År 2003 följs av 2004, som är skottår. Alltså blir 1996 E.E. ett skottår.

Den etiopiska veckan

Den etiopiska veckan har sju dagar, med söndag som första dag. Dagarnas namn är följande: