- Hem
- Röda dagar
Lista över helgdagar under 2026, 2027 och 2028
Sverige har tretton allmänna helgdagar, ofta kallade röda dagar. De flesta svenskar ser fram emot dessa helgdagar eftersom de ger extra ledighet från arbete och skola. Varför helgdagarna firas i Sverige har olika anledningar. En del av dem firar vi utifrån religiösa orsaker såsom jul, pingst och påsk, medan andra är för att hylla politiska reformer såsom första maj. Många utav helgdagarna har även inslag av den svenska folktron från tiden innan Sverige blev kristet. Svenskar är ganska traditionsbundna och firar ofta helgdagarna med familj och vänner. Gärna med den traditionella maten och sedvänjor som hör den särskilda helgdagen till.
-
Nyårsdagen
- torsdag 1 januari 2026
- fredag 1 januari 2027
- lördag 1 januari 2028
-
Trettondedag jul
- tisdag 6 januari 2026
- onsdag 6 januari 2027
- torsdag 6 januari 2028
-
Långfredagen
- fredag 3 april 2026
- fredag 26 mars 2027
- fredag 14 april 2028
-
Annandag påsk
- måndag 6 april 2026
- måndag 29 mars 2027
- måndag 17 april 2028
-
Första maj
- fredag 1 maj 2026
- lördag 1 maj 2027
- måndag 1 maj 2028
-
Kristi himmelsfärds dag
- torsdag 14 maj 2026
- torsdag 6 maj 2027
- torsdag 25 maj 2028
-
Sveriges nationaldag
- lördag 6 juni 2026
- söndag 6 juni 2027
- tisdag 6 juni 2028
-
Midsommarafton
- fredag 19 juni 2026
- fredag 25 juni 2027
- fredag 23 juni 2028
-
Midsommardagen
- lördag 20 juni 2026
- lördag 26 juni 2027
- lördag 24 juni 2028
-
Alla helgons dag (helgdag)
- lördag 31 oktober 2026
- lördag 6 november 2027
- lördag 4 november 2028
-
Juldagen
- fredag 25 december 2026
- lördag 25 december 2027
- måndag 25 december 2028
-
Annandag jul
- lördag 26 december 2026
- söndag 26 december 2027
- tisdag 26 december 2028
Utav det tretton helgdagar som vi firar i Sverige är juldagen, annandag jul, trettondag jul, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärd och pingstdagen kyrkliga helgdagar. Även alla helgons dag har rötter i religionen från den tid då Sverige var katolskt. För gemene man är det dock mest julen och påsken som svenskarna firar utav dessa dagar, med traditionella maträtter såsom Janssons frestelse, köttbullar och sill. På julen tillkommer även julskinkan och på påsken äggen. Även om helgdagarna i grunden är kristna finns inslag av folktro. Bland annat på påsken där man har traditionen att klä ut sig till påskkärringar. Något som härrör från 16 00-talets häxprocesser och då häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen.
Även nyår och midsommar har rötter i folktro och vidskepelse. På nyår gick folk förr nyårsgång runt sju kyrkor för att förutspå det kommande året och på midsommar plockade kvinnorna sju sorters blommor som de lade under kudden för att drömma om sin tillkommande. Idag handlar nyår och midsommar mer om fest och firande, även om traditionen med de sju blommorna lever kvar. Särskilt midsommar betyder mycket för svenskar och de firar ofta med midsommarstång, sill och färskpotatis. Sverige har dock även helgdagar med politiskt ursprung såsom arbetarnas dag första maj och Sveriges nationaldag sjätte juni. Nationaldagen blev officiell helgdag 2005, svenskar har dock firat den sedan 1893 till minne av då Gustav Vasa blev kung och regeringsformen från 1809.
Fotokrediter: Nicklas Sjölund Larsson, CC BY-SA 4.0 / Wikimedia Commons (Nyårsdagen) ; Matthias Stom / Allmän egendom (Trettondedag jul) ; Green Yoshi / CC-by-sa (Långfredagen) ; altemark / Flickr CC-by (Första maj) ; Allmän egendom (Kristi himmelsfärds dag) ; Bengt Nyman, CC BY-SA 4.0 / Wikimedia Commons (Sveriges nationaldag) ; Kora27, CC BY-SA 4.0 / Wikimedia Commons (Midsommarafton) ; Bengt Nyman from Vaxholm, Sweden, CC BY 2.0 / Wikimedia Commons (Midsommardagen) ; David J / Flickr CC-by (Juldagen)