Midsommar 2026, 2027 och 2028 - datum och ursprung

• Hem
• Högtider
• Midsommar

Datum för midsommar

Midsommar firas en kväll och följande dag.

Midsommerafton firas på följande datum:

• fredag 19 juni 2026
• fredag 25 juni 2027
• fredag 23 juni 2028

Midsommardagen firas på följande datum:

• lördag 20 juni 2026
• lördag 26 juni 2027
• lördag 24 juni 2028

Midsommar firas med dans, sång, midsommarstänger och bålar och socialla samlingar. Båda midsommarafton och midsommardagen är en röd dag.

Midsommar

Fram till 1950 skedde firandet varje år den 23 och 24 juni¹, Sedan dess är midsommardagen en rörlig helgdag som firas årligen på den lördag som infaller mellan den 20 och 26 juni. Midsommarafton infaller då på fredagen innan, mellan den 19 och 25 juni².

Datumet infaller i närheten av sommarsolståndet som inträffar mellan 20–22 juni, vilket gör att många felaktigt tror att midsommardagen alltid är årets längsta dag.

Ursprung

Det är fortfarande oklart exakt när midsommar började firas, då det saknas tillräckliga arkeologiska fynd eller samtida litteratur för att bekräfta detaljerna kring det ursprungliga firandet.

Solkult

Det finns dock starka belägg för solkult och solståndsfirande under den nordiska bronsåldern (2000–500 f.Kr.). Hällristningar som avbildar solen, solbåtar och ceremonier, samt monument orienterade mot solståndet, tyder på att solen hade en central, helig roll i dåtidens religion³.

Under nordiska bronsåldern hade solen en central roll i religion och kosmologi, den präglades av en stark solkult och ansågs som livgivande och helig. Detta återspeglas tydligt i hällristningar och rituella handlingar från den tiden, solen depikterades som en central del av världen, solbåtar visade dess resa runt jordklotet, och fötter och mänskliga figurar depikterade människor handlingar under ritualer för solen⁴.

Dessa firanden anses av vissa att vara föregångare för Midsommar och spekuleras vara grunden till det moderna firandet.

Det moderna midsommarfirandet i Norden länkas till förkristna firandet av jordbrukets cykler, som var ett hedniskt firande av sommaren och en önskan om god skörd och dess element, såsom dans, blommor, eld och magi¹.

När Sverige blev ett kristet land under 1000 och 1100-talet, länkades firandet till firandet av Johanns Döparens dag som infördes av kristna kyrkan för att firas den 24 Juni, och började gradvis att kopplas till helgonfestligheter istället för hedniska solfester⁵.

Johannes Döparen

Johannes döparen var en judisk predikant som var verksam i judéen under Jesus tid⁶.

Han är känd som en förkunnare som predikade omvändelse inför Guds kommande dom, som utförde dop och samlade stora folkmassor, men framför allt som den som döpte Jesus Kristus i Jordanfloden⁷.

Han betraktas som en profet både i kristendomen och islam, och anses av många som Jesus förelöpare i samband med Mark 1:7 i Nya Testamentet.

Han blev avrättad av Herodes Antipas som var furste av Galiléen och Peréen under den romerske kejsaren, enligt Bibeln var detta på grund av hans kritik mot Herodes giftermål⁴, och enligt Flavius Josefus var detta på grund av att Herodes rädsla för uppror av Johanns följare. Många nytida historiker menar att dessa andledningar var båda aktuella.

Hans närvaro i Flavius Josefus litteratur ”Antiquitates Judaicae”, som är en icke-kristen källa, utöver Nya testamentet, gör honom väl förankrad historiskt.

Namnet ”Midsommar” härstammar från ordet ”midsumor” i fornengelska, som betyder ”mitt i sommaren” och användes redan under 900-talet⁸. Det direkta arvet i moderna svenska språket härstammar från ordet miþsumar i fornsvenskan som användes under 1200 till 1500-talet.

De äldsta skrifterna från Norden som nämner Midsommarfirandet är de isländska kungasagorna från 1200-talet⁹.

Firande

Firandet för midsommar skiljer sig mellan nordiska länder, men har liknande anda, med dans, sång, midsommarstänger och bålar och socialla samlingar.

Sverige

I centrum av midsommarfirandet står den blom- och lövklädda midsommarstången som reses på ett öppet fält, en gård eller i en park. Man dansar runt stången till traditionell musik, som till exempel ”små grodorna”, där man hoppar som grodor i takt till sången¹⁰.

Många klär sig även med blomsterkransar och folkdräkter i liknande anda som midsommarstången, detta för att fira naturens blomstring¹¹.

Midsommarmaten är även ett viktigt element av firandet, bordet består oftast av sill, potatis, lax och jordgubbstårta till efterrätt. Som dryck är traditionen att dricka öl, cider och snaps, där man sjunger korta snapsvisor till varje skål.

Många svenska stadsbor lämnar storstäderna för firandet, och samlas med familj och vänner på landet eller vid sommarstugan, detta för att njuta fullt ut av den ljusa kvällen och korta natten i naturen och kunna fira långt in på natten¹⁰.

En gammal sedvänja som fortfarande följs av många är att plocka blommor och sätta de under sin kudde på midsommarnatten, detta för att drömma om sin framtida partner.

Finland

I Finland har firandet flätats samman med den statliga Finlands flaggas dag, och helgen refereras av folket som ”Juhannus”.

Som i Sverige väljer de flesta att fira denna helg utanför städerna, i naturen, där solen inte lägger sig alls i många delar av landet, och man kan njuta av sommarljuset dagen lång under ”yötön yö” som står för nattenlös natt¹².

Ute på landet, sommarstugan och i naturen, är det vanligt att fira med att bada bastu, och tända stora brasor vid sjön eller på gården för att, ursprungligen, hålla bort onda krafter.

Sommastugor, bastun och båtar dekoreras även ofta med björkkvistar och vilda blommor som symbol för naturens blomstring.

I städerna firar man med festivaler, musik och sång och olika aktiviteter och firanden.

Juhannus är även en av få dagar under året där finska flaggan får stå uppe hela natten, detta för att hedra ljuset som pågår natten lång, och som ett patriotiskt element i firandet¹³.

Danmark och Norge

I Norge och Danmark firas Sankthans eller Jonsok, vilket står för Johannes Döparens afton, den 23 Juni varje år.

Under firandet tänds stora bål på stränder, parker och i mindre samhällen. Ofta sätter man halmdockor på toppen av bålarna för att föreställa häxor, detta som tradition där elden skall skydda från onda makter¹⁴.

Firandet består även av socialla samlingar, med familj och vänner, där man njuter tillsammans av musik, mat och dryck¹⁵.