Påsk 2026, 2027 och 2028 - datum och ursprung

• Hem
• Religion
• Lutheranism
• Påsk

Datum

Datumet för påskfirandet är rörlig i den gregorianska kalendern och inträffar mellan den 22 mars och 25 april beroende på månens faser och sker den första söndagen efter den första fullmånen som infaller efter vårdagjämningen.

• söndag 5 april 2026
• söndag 28 mars 2027
• söndag 16 april 2028

Påskfirandet består utöver av påskdagen av flera helgdagar som sker i förhållande till påskdagen, dessa är skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk, som börjar 3 dagar innan påskdagen och avslutas med annandag påsk som sker dagen efter påskdagen¹.

• från torsdag 2 till måndag 6 april 2026
• från torsdag 25 till måndag 29 mars 2027
• från torsdag 13 till måndag 17 april 2028

Ursprung

Påskens ursprung kommer från tidig kristendom och judisk tradition.

Ordet påsk ursprungar från hebreiska ”pesach” som är en judisk högtid som firades till minne av israeliternas uttåg ur Egypten, men påsken som firande ursprungar från de kristna berättelserna i Bibeln om Jesu sista måltid, korsfästelse och uppståndelse².

I början firade de första kristna uppståndelsen i samband med pesachfirandet, men cirka ett århundrade senare började kyrkan att ha sitt egna påskfirande.

På grund av att olika kristna firade påsken vid olika tillfällen, vissa under judiska pesach, och vissa på söndagar då de betonade att Jesus uppstod på en söndag, blev det ett behov av att förena firandet för alla kristna. Detta ledde till kyrkomötet i Nicaea år 325, där datumet för påskfirandet bestämdes, och är fortfarande grunden för dagens beräkning³.

Historia

Påsken blev under de första århundradena av kristendomen den viktigaste högtiden i den kristna tron då den baserades på Jesu offer.

Den fick en större plats i Europa under medeltiden, och i Norden under 900-talet då den blev en central och religiös högtid med särskilda evenemang, dop av nya kristna, pilgrimsfärder, religiösa dramatiseringar av uppståndelsen och gudstjänster. Det var under den tiden som det populära påskägget blev en viktig del av firandet. Detta gjorde påsken till en social och kulturell samlingspunkt under det medeltida samhället⁴.

I samband med påskfirandet sker en fasta i 40 dagar från askondagen till påskafton. Förr innebar fastan att man avstod från kött, nöjen och fester, med specifika regler för fastan från kyrkan under medeltiden. I Sverige hade man stränga fasteregler där kött, mejeriprodukter och ägg inte fick förtäras, vilket gjorde påskmåltiden och firandet vid slutet av fastan efterlängdad⁵.

Med tiden har fastan hos många kristna dock fått en mer symbolisk roll med fokus på eftertanke, självdisciplin och bön snarare än matfasta. Målet med fastan är att förbereda kristna troende för påskens budskap genom reflektion på Jesu död, lidande och uppoffringar.

Det var först under reformationstiden till protestantism på 1500-talet som man avskaffade katolska ritualer i Sverige, gudstjänsterna behölls men påskfirandet började kombineras med andra folkliga seder.

Under 1700-talet introducerade man i Sverige seder såsom påskmat, lekar och gåvor till barnen under firandet, och denna blev då mer familjeinriktad.

Påskägget

Under medeltiden var ägg för många en lyxvara, och ansågs som festmat på grund av dess exklusivitet. Dessutom sammanträffade påskperioden med att hönorna började värpa efter vintervilan.

På grund av att ägg inte fick förtäras under fastan, och äggen behölls under den perioden för att ätas under firandet, fick påskägget en symbolisk betydelse. Den symboliserade även Jesu uppståndelse såsom livet som bryter ur ett ägg.

Under medeltiden började man färga och dekorera äggen i Europa, för att ge bort som gåva eller som dekoration. Man kokade då äggen med växter av olika slag för att färga äggen.

Det var först under 1800-talet som denna tradition adopterades i Norden, och under sekelskiftet till 1900-talet som pappäggen med godis och choklad blev vanliga⁵.

Idag är påskägget en central del av påskfirandet och det är vanligt att ge bort chokladägg och målade ägg till vänner och familj under påskperioden. I Sverige förtärs ungefär 2000 ton påskägg årligen.

Påskharen

Redan innan kristendomen i Europa hade haren en stark symbolisk betydelse. Den förknippades med fruktbarhet och liv, och var aktiv under våren när naturen var under blomstring. Detta gjorde att den passade med påskens tema⁶.

Påskharen, eller Osterhase som den kallades i Tyskland, blev en del av påskfirandet ursprungligen i tyskspråkiga delar av Europa under 1500-talet. Myten var att den lade ägg på olika platser som barnen kunde leta efter under påskdagen. Traditionen var till en början protestantisk och nämndes först 1682 av en tysk läkare som berättade att barn i Alsace, Frankrike, och närliggande områden, trodde att haren gömde ägg i trädgården⁷.

Dess plats i firandet spreds till Nordamerika under 1700-talet genom tyska emigranter och tryckta bilder och vykort. Och senare till Sverige under slutet på 1800-talet och blev då en dekorativ symbol kopplad till påskägget⁸.

Idag har påskharen en liten plats i svenska påskfirandet och är representeras mest som en chokladfigur bland påskgodiset.