Ramadan 2026, 2027 och 2028 - datum och ursprung

• Hem
• Religion
• Islamismen
• Ramadan

Datum

Ramadan äger rum på följande datum:

• onsdag 18 februari 2026
  1 Ramadan 1447
• måndag 8 februari 2027 (uppskattad)
  1 Ramadan 1448
• fredag 28 januari 2028 (uppskattad)
  1 Ramadan 1449

Ramadan är den nionde månaden i den muslimska kalendern, den inleds när månskäran skådas och pågår i 29 eller 30 dagar beroende på året.

Datumet är rörlig i den Gregorianska kalendern och flyttas tillbaka i snitt 11 dagar per kalenderår¹.

Ramadan-bönetider 2026 (1447 AH) för Stockholm

Ursprung

Ordet Ramadan representerar ursprungligen en månad i den arabiska månkalendern innan islam etablerades, och användes innan den fick den religiösa betydelsen som den har idag.

Första omnämnandet av Ramadan som religiös praxis skedde först 610 e.kr. när, enligt Islam, de första verserna i Koranen uppenbarades för profeten Muhammed. Detta skedde under månaden Ramadan i den muslimska kalendern och ses som ursprunget till Ramadan som helig månad.

Fastan är en del av Ramadan’s religiösa praxis, introducerades först 624 e.kr. när verser i Koranen uppenbarades som uppmanade detta, första firandet av fastan tros ha skett andra året efter profeten Muhammed’s migration till Medina, även kallat ”Hijrah”, år 622 e.kr., när Islam’s fem pelare etablerades ².

Historia

Under de första kalifaten, även kallade ”Rashidun” och ”Umayyad”, som skedde under 7:e och 8:e århundradet, spreds islam geografiskt till andra länder och riken, och till följd av detta spreds Ramadanpraktiken långt bortom Arabien, detta gjorde att regional praxis började skilja sig, bland annat med hur månobservationer skedde, med viss lokal praxis där starten av Ramadan grundades på nymånen, och hur fastan planlades³.

Under medeltida islam, mellan 8:e och 13:e århundradet, utvecklades den islamiska kulturen och teologin, Ramadanpraxis blev en djupt integrerad del av religionen, vilket ledde till att juristskolor tog fram tolkningar och regler, bland annat gällande när fastan skulle börja och sluta, och intensifierad koranläsning under Ramadan i moskéer².

Under det Osmanska riket under 15:e till 19:e århundradet, adopterade flera imperier den muslimska tron och Ramadan blev då en statlig praxis med lagar för att styrka dess firande utöver religiös plikt, Ramadan utvecklades då till en social institution i många länder, där dessa lagar och regler är än i kraft till en viss mån i modern tid.

I takt med teknologiska utvecklingar under 19:e och 20:e århundradet blev tryckta ”imsakiah”-scheman som visar böne- och fastatider vanliga och spreds globalt, vilket ledde till standardisering av firandet över större regioner och områden⁴.

Under nutida perioden har utvecklingar inom astronomi och kommunikation kompletterat traditionell månobservation och underlättat planeringen av start- och slutdatum av firandet, och gjort att olika samhällen och länder kan kommunicera på ett mer effektivt sätt gällande olika frågor och utvecklingar som påverkats av immigration och ändringar i samhället⁵.

Fastan (Sawm)

Fastan, som på arabiska kallas Sawm, börjar varje år när månskäran observeras, och pågår då mellan soluppgången och solnedgången dagligen under hela Ramadanmånaden.

Under fastan skall Muslimer fasta från både mat och dryck, och även från sexuella relationer och syndigt tal och beteende. För att klara detta brukar man dela en måltid innan gryningen, även kallad ”suhoor” och efter solnedgången, kallad ”iftar”⁶.

Vissa giltiga skäl tillåter vissa Muslimer att bryta eller flytta fram fastan, bland annat på grund av sjukdom eller ålder.

Utöver det fysiska anses fastan ha en stark religiös betydelse och syfte, den anses som en tid för fördjupad hängivenhet till tron, där troende skall utöva andlig reflektion, Koranläsning och självdisciplin enligt islam’s normer. Syftet är att öka ”taqwa”, som refererar till medvetenhet om Gud, genom bön, studie och uppförande⁷.

Fastan avslutas med högtiden ”Eid al-Fitr”, en social högtid och fest där stora grupper, familjer och vänner samlas för att fira tillsammans, firandet består bland annat av böner, mat och dryck, och fyrverkeri.

Eid al-Fitr

Högtiden ”Eid al-Fitr” markerar slutet på Ramadan, och symboliserar en tid för solidaritet, gemenskap, tacksamhet och glädje.

Dagen har en djup andlig innebörd, där fokus är på självdisciplin och empati, och många ser dagen som en möjlighet till nystart⁸.

Firandet inleds med en särskild gemensam bön, även kallad ”salat al-eid”, som ofta hålls på stora platser eller moskéer där många kan samlas. Innan bönen är det obligatoriskt för alla som har möjlighet att ge ett bidrag, oftast i form av baslivsmedel, såsom ris, vete eller dadlar, som är avsedd att hjälpa de i behov så att de även kan delta i firandet.

Bönen följs sedan av en predikan som betonar vad firandet symboliserar såsom solidaritet och tacksamhet⁹.

Maten är central i firandet, och många rätter förknippas med firandet, såsom arabiska sötsaker. Det är också vanligt att bära festliga kläder och dela ut presenter eller pengar till de unga¹⁰.

I de flesta länder som har islam som huvudreligion är dagen en helgdag.